Vad har kalibern för vapenklass?

Vilken vapenklass har ett kulgevär? 

När du söker licens för ett kulgevär i Sverige så har vi 4 olika vapenklasser enligt Naturvårdsverkets Författningssamling NFS 2002:18. Klassningen är till för att man som jägare ska veta vilken anslagsenergi som geväret behöver uppnå för att få fälla en specifik djurart. Du får jaga alla djurarter med ett klass 1 vapen men rent praktiskt så bör man inte ha mer kraftfull kaliber än vad som är lämpligt för den eller de viltarter man avser att jaga.

Klass 1. Kulvikt minst 9 g (139 gr)  E100 minst 2 700 J eller minst 10 g (154 gr)minst 2 000 J Kulan skall vara konstruerad för att expandera, t.ex. blyspets och hålspets.  

Klass 2. Kulvikt minst 3,2 g (50 gr) E100 minst 800 J Kulan skall vara konstruerad för att expandera, t.ex. blyspets och hålspets.  

Klass 3. Kulvikt minst 2,5 g (39 gr) E100 minst 200 J Kulan får vara av valfri konstruktion.  

Klass 4. Kulvikt ingen begränsning E0 minst 150 J Kulan får vara av valfri konstruktion. 

E100 anger kvarvarande anslagsenergi efter 100 meter från pipans mynning vilket anges från klass 1 till 3. Notera att det finns två värden att förhålla sig till i klass 1. Vissa vapen i klass 3 är inte alltid lämpliga att använda på 100 meters skotthåll. E0 är anslagsenergi vid mynning vilket anges i klass 4. J är anslagsenergi i Joule.

Kulpatroner av en viss klass får användas vid jakt endast efter de viltarter NFS 2002:18 anger för varje klass.  

Klass 1: samtliga viltarter.  

Klass 2: samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, säl och vildsvin.  

Klass 3: samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, säl, vildsvin, rådjur, järv, lodjur och bäver.  

Klass 4: vildkanin, iller, frett, mård, mink, hermelin, vessla, ekorre, lämlar, råttor, mullvad, sorkar (även bisam), möss, havstrut, gråtrut, silltrut, fiskmås, skrattmås, sothöna, knipa, vigg, ripa, järpe, ringduva, fasan, rapphöna, stadsduva, turkduva, korp, kråka, råka, skata, kaja, nötskrika, björktrast, koltrast, stare, gråsparv och pilfink. 

Observera här att du ska ha ett kulgevär som klarar en patron med nämnd kulvikt och anslagsenergi.

Förändringar kan vara aktuella i framtiden

De jaktvapen som används i dag är först och främst konstruerade för att använda så kallad blyammunition. Det är egentligen patronens kula med dess vikt och utgångshastighet som avgör vilken vapenklass ett gevär har. Det har i många års tid varit på förslag att förbjuda bly i ammunition och ersätta med andra metaller som kopparkulor. Om det blir ett blyförbud så kommer det påverka tillgängligheten på godkänd jaktammunition i många av de nedan angivna jaktkalibers som finns i listan. De alternativa material som används i dag i stället för bly ger som regel en lättare kula och här med minskar också patronens anslagsenergi. 6,5x55 är i nuläget en omdiskuterad kaliber i frågan. Det finns förslag på att ändra i vapenklasserna för att bibehålla vanliga vapen som 6,5x55 i den nuvarande vapenklassen. 

Det bör nämnas att efterfrågan på blyfri ammunition ökar årligen bland jägarkåren för att slippa eventuellt blyfragment i det kött som ska bli livsmedel. Samtidigt så motsätter sig en del jägare kopparkulor då man anser att de inte avlivar lika effektivt som en traditionell blykula. 

Undantag från krav på kulammunition finns i vissa jaktliga situationer och vi reserverar oss för att nedan tabell kan bli mer eller mindre inaktuell om blyförbud införs och reserverar oss även för eventuella faktafel. Kolla med Naturvårdsverket eller Polismyndigheten för att verifiera klassificering. 

Listan nedan är lång men vi kan tillägga att en stor del av angivna kalibers används sällan och aldrig vid jakt i Sverige och vissa kalibers brukas främst bland Gevärs och Pistolsportskyttar. Ytterligare kalibers ha tillkommit efter att listan skapades.

Informationen är hämtad från Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2002:18